I bland förstår jag inte riktigt hur folk fungerar. Jag vet precis hur det är med ett tonårshumör men man måste väl fan ha lite mer i huvudet än att börja bråka med någon som är nyopererad. Direkt när jag kommer hem och ska lägga mig i sängen börjar min syster gapa om något jävligt larvigt och vanligtvis skriker jag att hon ska hålla käften vilket hon då brukar göra och sen ska allt vara bra igen. Den här gången har jag så ont i kroppen att jag knappt kan stå upp vilket gjorde att jag i stället börjar gråta av ilska tills att jag var tvungen att hyperventilera och ni kan ju bara tänka er hur ont det gör med en nyopererad mage. Det hela slutar med att pappa får lyfta mig från golvet till sängen då jag hade en smärta som jag aldrig upplevt tidigare, det strålande från magen och ryggen ut till armarna i flera minuter. Det är så jävla hänsynslöst att bete sig så. Kan inte ens förklara hur jävla arg jag är fortfarande.
Nu väntar jag på att Sebbe ska komma och göra mig sällskap ett tag, lugna mig lite eller nått.
Tack för alla sms! Puss och kram
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar